Panic mode

Gha! Jag vill inte bli vuxen! Jag sitter här hemma hos mor och far på Skomakargatan och skriver på min uppsats. Det går hyffsat bra, jag måste bara försöka strukturera alla tankar som snurrar i huvudet. Ta en bit i taget. Men för varje ord närmare slutet jag kommer, desto mer panik får jag. Det slår mig att jag för helvete snart är klar. Har en examen. Då ska man ju börja jobba. Bli vuxen och ansvarsfull. Men jag vill inte det. Jag vill inte bli vuxen. Jag vill inte söka seriösa jobb som jag ska ha i flera år. Och det värsta är ju, tänk om jag inte får nått? Jag försöker att inte tänka på det men jag kan inte låta bli! PANIK!