Jag står inför en stor förändring av mitt liv. Det är dags för flytt igen och det tär på psyket. Jag är helt enkelt en känslomänniska utan dess like. Jag får typ ont i kroppen, det liksom river i mig. Jag vill så gärna flytta men jag vill så gärna vara kvar. Den ekvationen går inte ihop och det lider jag av. Jag vill så mycket som det bara blir pannkaka av. Jag vet ju att när jag väl är på plats kommer jag att må bra men den här stunden innan... Det är exakt 14 dagar kvar och jag har inte packat ner en pryl. Jag har tänkt väldigt mycket på vad jag ska packa ner men vad hjälper det? En sån simpel grej som att flytta på förstärkaren till det andra skåpet känns totalt omöjlig. Dessutom spökar en visdomstand så käken gör ont och jag känner mig febrig.
Just ja. Jag hade en sån där toppenhelg och va tydligen för glad för mitt eget bästa för det glada tog slut. Nån som har lite över o känner för o dela med sig?
1 kommentar:
här kommer MASSA glada tankar i form av telepati *
jag vet hur det är med det där.. man vill så mkt men det händer mindre...
puss min pärla
Skicka en kommentar