Tråkiga lördag

Idag har jag en sån där dag som jag på nått sätt verkligen avskyr men ändå gillar. Det är ingenting som händer och det som faktiskt händer vill jag ändå inte vara med på. Och det är ju SKITTRÅKIGT! Jag vill umgås men ändå inte. Jag vill göra ingenting men ändå inte. Det finns ingenting som duger helt enkelt och jag känner mig mest sur och tvär. Så jag skonar mina medmänniskor från mig idag och låter bli att gå utanför dörren.

Om nu inte chipssuget blir alldeles för övermäktigt.