fredag 18 september 2009

-

Det är något speciellt med att ringa till en hemtelefon. Man vet liksom inte vem som svarar. Det är en speciell känsla när det är en förälder som svarar och man måste presentera sig och fråga efter den man ska prata med. Jag känner mig liten igen, riktigt mysigt faktiskt. Jag saknar hemtelefoner...

By the way. Om jag någonsin får barn i mitt liv så hoppas jag att jag ALDRIG kommer att använda mig av repliken: Gör som jag säger nu annars blir mamma arg, varpå ungen lyder direkt. Undra vad som brukar hända när mamma blir arg...? Fy fan!

Inga kommentarer: