Jag hann inte prata klart för sen började vi skratta både Moa och jag för inte fan är jag gammal! Men dom jag syftade på är fan födda typ 1990 (19 år) och kändes just då så otroligt bekymmerslösa och glada. Ni vet sådär som man känner sig ibland när allt går som det ska. Det har kanske inget med ålder o göra egentligen men det känns som att mitt liv är tusen gånger allvarligare än deras just nu. Dom blir inte klara med sina studier om några månader utan har nyss börjat o det enda dom gör är typ o festar, träffar en massa nya människor och lever livet. Så, ja jag skulle vilja vara lite som dom ibland. Tur att det går över bara för inte fan skulle jag vilja ha alla mina år på universitetet framför mig heller! Näe, 24 år, 8 månader och 22 dagar passar mig bra trots allt.
Regn regn och åter regn
12 år sedan
2 kommentarer:
jag satt på tunnelbanan i sthlm o lyssnade på nån brud som snackade i telen.. dom va 95:or.... 95:or!!!!!!!!!!! jag satt o funderade på om vi var så när vi var fjorton.. men icke..
Ja va fan hände? Hur blev alla beslut man ska fatta i livet så viktiga?Aja, alla ska samma väg vandra så snart måst dom födda 1990 oxå tänka på framtiden...hehe
Skicka en kommentar