Idag va jag med Evelina på IKSU o sprang. Förra veckans träning känns i kroppen men det gick ändå bra att springa och jag känner mig så duktig som va där 08.05 imorse. Har bokat in mig på ett spinningpass imorgon och det börjar kl 07.15 och jag vet inte riktigt hur det ska gå till. Jag är ingen morgonmänniska. Men jag kanske ska ta o bli det. Känns så mycket bättre om jag går upp tidigt o tränar istället för att ha det kvar på eftermiddagen. Ja, jag är nöjd med min insats så här långt i alla fall och efter helgen kändes det jävligt bra att få springa bort lite frustration. För den är påtaglig men livet känns ändå helt okej. Jag har upptäckt att David Bowie är bra och längtar hem till Gävle så jag kan få slänga mig i soffan hos mamma o pappa så att pappa kan berätta allt om Bowie för mig. Mysigt tycker jag o han blir så glad när han får dela med sig av alla sina kunskaper. Min pappa, The Untouchable.
I övrigt så är jag inne på min tredje och sista avhandling som ska vara klar på torsdag och det ska väl gå. Känner mig inte så inspirerad för tillfället men ja. Det är bara o bita ihop och läsa ändå. Så, åter till I en klass för sig av Fanny Ambjörnsson.
No sé como amarte
No sé como abrasarte
Porque no se me deja
Dolor que tengo yo
El dolor que tengo yo
2 kommentarer:
Yo, ja jäklar va vi kommer att cykla på som dårar imorrn!Peppa!:)
Jag tycker också om att lyssna på din pappa när han berättar massa kul om stora artister :D
Skicka en kommentar